Fokus på denna uppsats är våld i Lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i Lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla yrkeskunskaper om våld i Lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i Lesbiska relationer.

Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i Lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i Lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori.

Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet.

AbstractFokus för denna uppsats är våld i lesbiska parrelationer och hur man teoretiskt kan konceptualisera detta våld. Mitt övergripande syfte har varit att öka förståelsen för denna form av våld och därmed bidra till ett relativt outvecklat forskningsfält. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka om den könsmaktsanalys som haft stor betydelse för tolkningen och förståelsen av mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer även kan förklara våldet i en lesbisk parrelation. Fokus för min analys har dels varit om och i så fall på vilket sätt kön är en faktor som kan förklara det lesbiska relationsvåldet, dels om en förståelse av våldet inom en könsbaserad teori kan innebära en viss problematik. Jag har även undersökt andra faktorer som heterosexism och homofobi och dess betydelse för våldets uppkomst och former samt mer individrelaterade förklaringsmodeller.

Gruppen homosexuella har en sämre psykisk hälsa än gruppen heterosexuella vil-ket kan bero på en strukturell diskriminering i samhället. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle välja att inte vårda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. Därav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård i relation till sexuell identi-tet. Vidare frågeställningar är om och hur sexuell identitet är relevant i vårdmötet samt vilket bemötande som är önskvärt enligt informanterna. Metoden för studien är att genomföra en induktiv intervjuundersökning, där ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvård ingår.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par.

Inledning Utgångspunkten i denna uppsats var att förutsättningarna för att etableragoda vårdrelationer påverkas av den heterosexuella norm som samhället och ävensjukvården präglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat på är begreppetheteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmänskliga relationer.Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur lesbiska föräldrar upplever vårdenföre, under och efter graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördesi databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletteradesav manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilkaanalyserades induktivt.

Introduktion: Antal regnbågsfamiljer kommer att öka i Sverige, eftersom fler homo- och bisexuellaställer sig positiva till eller planerar att skaffa sig barn. En del studier har gjorts om barn som levermed homosexuella föräldrar. Det finns även en del studier om pappors upplevelse under den tid parväntar barn och under förlossningsvården. Men kunskapen om hur medmammor i ett lesbisktförhållande upplever barnmorskans bemötande på mödravården under den tid de väntar barn ärbegränsad. Studien kan förhoppningsvis bidra till större kunskap och förståelse för medmammor i ettlesbiskt förhållande.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön.